Tänk dig att du kommer till en stad där du aldrig tidigare har varit. Någon börjar förklara olika gatunamn, korsningar, byggnader och adresser för dig. Du kanske kommer ihåg några av dem, men det är svårt att förstå hur informationen hänger ihop.

Om du istället först får se en karta förändras förutsättningarna. Du ser var centrum ligger, hur de större vägarna går och hur olika delar av staden förhåller sig till varandra. När någon sedan berättar om en viss gata har du redan en struktur att placera informationen i.

Det är ungefär så vi tänker kring lärande på Freedology.

Vad handlar det här egentligen om? Vilka är de viktigaste delarna? Hur hänger de ihop? Varför ser processen eller systemet ut som det gör? Vad behöver du förstå för att sedan kunna gå vidare?

När kartan börjar finnas på plats blir det lättare att lägga till mer kunskap. Nya begrepp, processer och detaljer blir inte längre isolerade informationsbitar. Det finns någonstans att placera dem och något att relatera dem till.

Inom kognitionspsykologin finns begreppet schema, mentala kunskapsstrukturer som hjälper oss att organisera information och förstå relationerna mellan olika delar. När vi redan har relevanta kunskapsstrukturer att utgå från kan det bli lättare att förstå, organisera och integrera ny information med det vi redan kan. Det vi har förstått blir, förenklat uttryckt, krokar som vi kan hänga upp nästa lager av kunskap på.

Det finns en frestelse när man kan mycket om ett ämne att försöka föra över så mycket av sin egen kunskap som möjligt. Men expertens uppgift är inte alltid att berätta allt hen vet. Ibland är den svårare uppgiften att avgöra vad någon annan behöver förstå, i vilken ordning och på vilken nivå. 

En viktig del av hur vi bygger utbildningar på Freedology är att vi försöker välja, strukturera och förklara kunskap så att den går att förstå, komma ihåg, använda och bygga vidare på. Att göra innehållet enklare än verkligheten kräver. Bra förenkling kräver att man förstår ett område tillräckligt väl för att kunna avgöra vad som är centralt, vad som behöver förklaras nu och vad som kan komma senare.

Här finns en tydlig koppling till Cognitive Load Theory, ett etablerat forskningsområde inom lärande och undervisning. En central utgångspunkt är att vårt arbetsminne har begränsad kapacitet. När vi möter många nya informationsdelar som behöver bearbetas samtidigt kan det bli svårare att skapa en fungerande förståelse.

Det blir särskilt intressant när experter ska lära andra. För den som har arbetat länge inom ett område är många samband redan självklara. Begrepp, processer och förkortningar sitter ihop i en befintlig kunskapsstruktur. Experten behöver inte längre aktivt tänka på varje enskild del.

På samma sätt behöver vi skilja mellan att ha genomfört en utbildning och att ha verifierat vissa kunskaper.

Ett intyg visar att deltagaren har genomfört utbildningen. I många sammanhang är det precis vad som behövs. Syftet kan vara att skapa förståelse för ett område, ge nya perspektiv eller utveckla kunskaper som deltagaren sedan arbetar vidare med. Ett formellt kunskapstest tillför inte automatiskt något bara för att det går att genomföra ett.

I andra sammanhang finns ett tydligt värde i att också verifiera kunskapen.
Vissa av våra utbildningar kan därför innehålla kunskapstest och möjlighet till certifikat, där deltagaren behöver uppnå en fastställd nivå för att bli godkänd.

För företag och organisationer kan kunskapstest och certifikat även ingå i anpassade utbildningsupplägg när det finns ett behov av att säkerställa eller dokumentera vissa kunskaper.

Vi ser alltså inte provet som slutmålet för lärandet. Det är ett verktyg som ska användas när det fyller en funktion.

Freedologys utbildningar bygger på tanken att lärandet blir starkare när vi först förstår helheten och sambanden, därefter fördjupar den kunskap som behövs och får möjlighet att bearbeta, reflektera över och använda kunskapen i vår egen verklighet.

Vi bygger inte våra utbildningar efter en enda pedagogisk modell. Däremot finns det tydliga beröringspunkter mellan vårt sätt att arbeta och etablerad forskning om bland annat kunskapsstrukturer, cognitive load och retrieval practice.

Vår egen tanke om vägen från kunskap till faktisk förmåga sammanfattar vi så här:

KNOWLEDGE → INSIGHT → CAPABILITY → FREEDOM

Kunskap är början. När kunskapen sätts i ett sammanhang kan den skapa förståelse och insikt. När vi sedan kan använda den utvecklas den till förmåga.

Och förmåga ger oss större möjlighet att agera självständigt, fatta bättre beslut, förstå vad vi behöver veta mer om och fortsätta utvecklas.

Det är den friheten vi vill att lärandet ska bidra till.